De vanligaste skälen för att driva friskolor är att förverka en pedagogisk idè eller rädda en nedläggningshotad kommunal skola. Friskolorna gör att det finns alternativ till de kommunala skolorna.
En friskola kan drivas som t ex ekonomisk förening, ideell förening eller aktiebolag. Skolverket avgör vilka skolor som ska bli godkända.
För att bli godkända måste friskolorna bl a följa läroplanens värdegrunder om demokrati, jämställdhet och solidaritet, vara öppna för alla elever och vara avgiftsfria. Skolorna ska erbjuda skolmåltider, skolhälsovård och modermålsundervisning.
När en friskola godkänts av Skolverket är elevernas hemkommun skyldighet att betala ett bidrag. Bidraget ska ungefär motsvara den kostnad kommunen har när eleven går i den kommunala skolan. Det är vanligt att friskolor har speciella inriktningar för sin verksamhet. Friskolorna startas ofta av föräldrar och lärare.
Godkända friskolor är öppna för alla barn och ska i mån av plats ta emot alla barn som söker till skolan. Kötid och syskonförtur är exempel på godkända antagningsregler. En kommun har ibland rätt att neka en friskola bidrag för elev med omfattande behov av särskilt stöd. Om kommunen vägrar att ge extra stöd kan skolan säga nej till eleven.
Friskolornas intäkter kommer från de kommunala bidragen. Varje skola måste förstås gå ihop ekonomiskt och ska helst ge ett litet överskott som kan återinvesteras i verksamheten. De flesta friskolor får slita hårt för att få ekonomin att gå ihop. Skolverket genomför regelbundet tillsyn av friskolornas verksamhet och varje friskola är skyldig att göra kvalitetsredovisningar. Om Skolverket upptäcker missförhållanden kan de dra in tillståndet. Kommunen där skolan ligger har också rätt till tillsyn.
( Friskolornas Riksförbund ) Friskolornas Riksförbund Här kan du läsa mer om olika friskolor!
